Referenser & källor


Drogen cannabis

Sedan 1992 har vi arbetat med att ge förebyggande droginformation till främst barn och ungdomar. Målet är att nå fram på ett enkelt sätt med lätt svenska så att alla kan förstå. Vi arbetar kontinuerligt med att uppdatera informationen. Detta gäller våra för våra hemsidor, föreläsningar, filmer, tidningar, böcker, häften etc. Se denna översikt över våra källor.

—– Få en Gratis E-bok!

Tio saker som alla bör veta om Cannabis!

“Jättebra material. Gick in på er hemsida och enkelt laddade ner det jag behövde.
Höll en drogföreläsning till ungdomar med hjälp av det.”

Du får då också våra nyhetsbrev med förebyggande droginformation.
Namn:

Emailadress:

Telefon:

Är du lärare, skolpersonal, förälder, studerande, anhörig mm ....?

Vi hanterar och skyddar dina person-uppgifter enligt (GDPR), General Data Protection Regulation - se vårt Integritetspolicy.

Ofta förekommande frågor

Nedanstående frågor förekommer mer ofta än andra – se svar och källor nedan.

—– Kan droger fastna i fettet?

Svaret är ja! Vissa droger är fettlösliga och kan därför fastna i kroppens fett.

Se källorna nedan som handlar om THC – ett oljeliknande ämne som finns i Cannabis (hasch och marijuana).

Källa: Statens Folkhälsoinstitut

Rapport: Skador av hasch och marijuana – en genomgång av vetenskapliga studier

I del 1 på sidan 14-15 står följande under rubriken: Omsättning av THC i kroppen – rusets längd

Vid upprepat intag kan höga koncentrationer ansamlas i fettvävnaden och därifrån påverka hjärnan. Hur länge vet man inte. Vi vet dock att hjärnan påverkas en tid efter att nivån av THC i blodet inte längre är mätbart. Sannolikt längre tid ju högre dosen varit ovh ju längre en intensiv rökperiod varat.”

Många av THC:s metaboliter lagras alltså i fettvävnaden och återinsöndras därefter långsamt. Nedbrytning via lever och njurar ger möjlighet att i urin mäta THC-metaboliter i upp till flera veckor efter intag. 77 dagar har registrerats.”

Källa: Svenska Narkotikapolisföreningen

Skrift: Narkotika, dopingmedel och hälsofarliga varor

I kapitel 2. Cannabis på sidan 8 -9 står följande under rubriken: Effekter vid cannabispåverkan

Eftersom cannabis är fettlösligt och tas upp i kroppens fettvävnader, sker nedbrytningen och omsättningen långsammare än för t ex alkohol. Efter upprepat intag intag av THC ökas de mängder som lagras i fettvävnaderna. THC kan spåras i kroppen ca 30 dagar efter ett enda rus, efter lång tids missbruk upp till två månader.”

Cannabismissbrukaren har rapporterat att de fått tydliga rusupplevelser en tid efter det senaste cannabisintaget utan att tillföra drogen på nytt. Fenomenet kallas med ett engelskt uttryck för ‘flashbacks’, som brukar översättas med ‘ekotripp’. Det går att missbrukaren känner sig och reagerar som vi verklig påverkan. Mekanismen och frekvensen är inte kända i detalj.”

—– Finns en flashback (återtripp) och vad är det?

Svaret är ja! Flashbacks förekommer efter missbruk av cannabis.

Källa: Svenska Narkotikapolisföreningen

Skrift: Narkotika, dopingmedel och hälsofarliga varor

I kapitel 2. Cannabis på sidan 9 står följande under rubriken: Effekter vid cannabispåverkan

Cannabismissbrukaren har rapporterat att de fått tydliga rusupplevelser en tid efter det senaste cannabisintaget utan att tillföra drogen på nytt. Fenomenet kallas med ett engelskt uttryck för ‘flashbacks’, som brukar översättas med ‘ekotripp’. Det går att missbrukaren känner sig och reagerar som vi verklig påverkan. Mekanismen och frekvensen är inte kända i detalj.”

I kapitel 5. Hallucinogener på sidan 33 står följande under rubriken: Skador

Även om ny tillförsel av en hallucinogen drog kan kortvariga, rusliknande upplevelser s.k ‘eko-trippar’ eller ‘flashbacks’ inträffa på nytt. Upplevelserna kan återkomma en tid efter det att missbrukaren slutat ta drogen.”

Källa: Boken “Droger A-Ö” av Thomas Nordegren och Kerstin Tunving

På sidan 500 står det följande under rubriken: Återtrippar

 … återtrippar, återupplevelser av drogruset utan att ha drogen har på nytt tillförts, synonym till ekoreaktioner, flashbacks. De uppkommer efter missbruk av LDS, meskalin, ecstasy och sällsynt även efter andra hallucinogens droger som hasch och marijuana.”

Återtrippar innebär att missbrukaren lång tid efter det ursprungliga hallucinogen ruset plötsligt får attacker av perceptionsstörningar (förändringar i varseblivningen) som liknar upplevelserna under ruset.”

Återtripparna pågår under olika lång tid, från några minuter till timmar.”

—– Varför undervisa om droger?

Vi följer Skolverkets riktlinjer i nedanstående rapport.

Källa Skolverket: Material för skolan om alkohol, narkotika, tobak och doping – inventering, analys och behov

Läs Skolverkets rapport här.

På sidan 6-7: Varför ANDT-undervisning?

I samhällets olika styrdokument, exempelvis Folkhälsopropositionen och Regeringens åtgärdsprogram, uttrycks stora förväntningar på att skolan ska förebygga och minimera elevernas bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak.
Dessa förväntningar kan sammanfattas som att skolan ska verka för:
Alkoholfri uppväxt, så sen debut som möjligt och så låg konsumtion som möjligt.
Nolltolerans mot användning av narkotika och dopingmedel.
Största möjliga begränsning av tobaksbruket.”

Enligt skolans styrdokument ska undervisning om alkohol, narkotika och tobak förekomma i skolan. I läroplanen åläggs rektorn ett särskilt ansvar för att ämnes-övergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis riskerna med tobak, alkohol och andra droger.”

Kunskap om riskerna med alkohol och andra droger utgör ett viktigt och grundläggande inslag i en bred samhällelig förebyggande strategi. Elevernas rätt att få tillgång till den kunskap som finns, bl.a. för att kunna ha ett kritiskt förhållningssätt till den information och de budskap om tobak, alkohol, dopning och narkotika som de möter i sin vardag. En god undervisning om alkohol, narkotika och tobak kan vägleda eleverna att utveckla kunskaper som leder till en högre riskmedvetenhet inom ANT-området. En relevant och god undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak kan också på sikt bidra till att upprätthålla eller öka stödet för en restriktiv politik på detta område.”

Sidan 13: Booster sessions

Skaras och Sussmans studie visar också att s.k. ‘Booster sessions’ är viktiga för den långsiktiga effekten. ‘Booster sessions’ är korta, återkommande uppföljningar av en undervisningsinsats. Dessa uppföljningar sprids ut över en lång tidsperiod och syftet är att friska upp och hålla liv i de kunskaper, attityder och färdigheter som eleverna utvecklade när de arbeta de med programmet i fråga.”

Sidan 9: Vilken kunskap bör eleverna få?

Skolans undervisning om alkohol och andra droger kan läggas upp på många olika sätt – alltifrån enstaka lektioner i enskilda ämnen till stora, ämnesövergripande och långvariga program. Oavsett hur undervisningen organiseras har alla elever rätt att få goda och relevanta kunskaper om risker förknippade med bruk av alkohol, narkotika och tobak.”

—– Kan man verkligen bli beroende av läkemedel?

Svar ja! Se nedanstående källor.

Källa: FASS – förkortning för Farmaceutiska Specialiteter i Sverige, är en sammanställning av läkemedelsfakta från läkemedelsindustrin

Källa: Läkemedelsverkets hemsida

Narkotiska läkemedel

Med narkotika menas läkemedel och hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, eller varor som med lätthet kan omvandlats till varor med sådan egenskaper eller effekter. Dessutom ska ämnet antingen finnas upptaget i en internationell överenskommelse som Sverige biträtt eller vara narkotikaförklarat av den svenska regeringen.”

Källa: David Haley – MD FRCPsychs rapport om ”SSRI & Withdrawal/dependence

Övriga källor

“Tidigt vaknar intresset för vad droger egentligen är, och vad de gör med människor. Jag har saknat bra litteratur för unga läsare i ämnet. Men detta är en bok som fyller tomrummet med råge.” Å. Ö Bibliotekstjänst

Vi arbetar kontinuerligt med att uppdatera informationen. Detta gäller våra för våra hemsidor, föreläsningar, filmer, tidningar, böcker, häften etc. Se denna översikt över våra källor.

Åsa Graaf, droginformatör och författare, 2014-08-11 – uppdaterad 2018.

Copyright (c) från 2014 och framöver. Vid kopiering ange källan i form av en länk och meddela oss.

Åsa Graaf

Åsa Graaf, Ordförande Droginformation.nuÅsa grundade år 1992 “Riksorganisationen för ett drogfritt Sverige”. Hon ville hjälpa unga genom att ge dem förebyggande info om droger och samtidigt motivera och inspirera dem att leva drogfritt och hälsosamt. Därför startade hon verksamheten. Hundratusentals barn och unga har sedan dess blivit hjälpta.
Åsa är även medförfattare till bla. storsäljaren “Boken om Knark och sånt”, och utgivare för tidningarna I SAY NO DRUGS & Droginformation.nu.

—– Få en Gratis E-bok!

Tio saker som alla bör veta om Cannabis!

“Jättebra material. Gick in på er hemsida och enkelt laddade ner det jag behövde.
Höll en drogföreläsning till ungdomar med hjälp av det.”

Du får då också våra nyhetsbrev med förebyggande droginformation.
Namn:

Emailadress:

Telefon:

Är du lärare, skolpersonal, förälder, studerande, anhörig mm ....?

Vi hanterar och skyddar dina person-uppgifter enligt (GDPR), General Data Protection Regulation - se vårt Integritetspolicy.