Referenser & källor


KÄLLOR

I 25 år har vi arbetat med att ge förebyggande droginformation. Målet är att nå fram på ett enkelt sätt med LÄTT SVENSKA så att många kan förstå.

Vi arbetar kontinuerligt med att uppdatera informationen.

Detta gäller våra för våra hemsidor, föreläsningar, filmer, tidningar, böcker, häften etc.

Dessa frågor kommer oftare än andra och efter dessa frågor finns en förteckning av källor.:

KAN ROGER FASTNA I FETTET?

Svaret är JA! Vissa droger är fettlösliga och kan därför fastna i kroppens fett.

Källorna är följande och handlar om THC – ett oljeliknande ämne som finns i hasch och marijuana. (cannabis)

KÄLLA: STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

Rapporten heter: Skador av hasch och marijuana – en genomgång av vetenskapliga studier

I del 1 på sid 14-15 står följande under rubriken: Omsättning av THC i kroppen – rusets längd. (THC finns i cannabis)

” Vid upprepat intag kan höga koncentrationer ansamlas i fettvävnaden och därifrån påverka hjärnan. Hur länge vet man inte. Vi vet dock att hjärnan påverkas en tid efter att nivån av THC i blodet inte längre är mätbart. Sannolikt längre tid ju högre dosen varit ovh ju längre en intensiv rökperiod varat.”

” Många av THC:s metaboliter lagras alltså i fettvävnaden och återinsöndras därefter långsamt. Nedbrytning via lever och njurar ger möjlighet att i urin mäta THC-metaboliter i upp till flera veckor efter intag. 77 dagar har registrerats.”

KÄLLA: SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

Skriften heter: Narkotika, dopingmedel och hälsofarliga varor

I kapitel 2. Cannabis på sid 8 -9 står följande under rubriken: Effekter vid cannabispåverkan.

” Eftersom cannabis är fettlösligt och tas upp i kroppens fettvävnader, sker nedbrytningen och omsättningen långsammare än för t ex alkohol. Efter upprepat intag intag av THC ökas de mängder som lagras i fettvävnaderna. THC kan spåras i kroppen ca 30 dagar efter ett enda rus, efter lång tids missbruk upp till två månader. ”

” Cannabismissbrukaren har rapporterat att de fått tydliga rusupplevelser en tid efter det senaste cannabisintaget utan att tillföra drogen på nytt. Fenomenet kallas med ett engelskt uttryck för ”flashbacks”, som brukar översättas med ”ekotripp”. Det går att missbrukaren känner sig och reagerar som vi verklig påverkan. Mekanismen och frekvensen är inte kända i detalj.

FINNS FLASHBACK ( ÅTERTRIPPAR) OCH VAD ÄR DET?

KÄLLA: SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

Skriften heter: Narkotika, dopingmedel och hälsofarliga varor

I kapitel 2. Cannabis på sid 9 står följande under rubriken:

Effekter vid cannabispåverkan.

”Cannabismissbrukaren har rapporterat att de fått tydliga rusupplevelser en tid efter det senaste cannabisintaget utan att tillföra drogen på nytt. Fenomenet kallas med ett engelskt uttryck för ”flashbacks”, som brukar översättas med ”ekotripp”. Det går att missbrukaren känner sig och reagerar som vi verklig påverkan. Mekanismen och frekvensen är inte kända i detalj.”

I kapitel 5. Hallucinogener på sid 33 står följande under rubriken: Skador

” Även om ny tillförsel av en hallucinogen drog kan kortvariga, rusliknande upplevelser s.k ”eko-trippar” eller ”flashbacks” inträffa på nytt. Upplevelserna kan återkomma en tid efter det att missbrukaren slutat ta drogen.”

KÄLLA: Boken ”Droger A-Ö” av Thomas Nordegren och Kerstin Tunving

På sidan 500 står det följande under Återtrippar (flashbacks).

” återtrippar, återupplevelser av drogruset utan att ha drogen har på nytt tillförts, synonym till ekoreaktioner, flashbacks. De uppkommer efter missbruk av LDS, meskalin, ecstasy och sällsynt även efter andra hallucinogens droger som hasch och marijuana.”

”Återtrippar innebär att missbrukaren lång tid efter det ursprungliga hallucinogen ruset plötsligt får attacker av perceptionsstörningar ( förändringar i varseblivningen) som likan upplevelserna under ruset. ”Återtripparna pågår under olika lång tid, från några minuter till timmar.”

VARFÖR UNDERVISA OM DROGER?

Vi följer riktlinjer från Skolverkets rapport som heter:

KÄLLA: Material för skolan om alkohol, narkotika, tobak och doping – inventering, analys och behov.

På sidan 6-7:

Varför ANDT-undervisning?

”I samhällets olika styrdokument, exempelvis Folkhälsopropositionen och Regeringens åtgärdsprogram, uttrycks stora förväntningar på att skolan ska förebygga och minimera elevernas bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak.

Dessa förväntningar kan sammanfattas som att skolan ska verka för:

Alkoholfri uppväxt, så sen debut som möjligt och så låg konsumtion som möjligt.
Nolltolerans mot användning av narkotika och dopingmedel.
Största möjliga begränsning av tobaksbruket.”

”Enligt skolans styrdokument ska undervisning om alkohol, narkotika och tobak förekomma i skolan. I läroplanen åläggs rektorn ”ett särskilt ansvar för att ämnes-övergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen.

Sådana kunskapsområden är exempelvis riskerna med tobak, alkohol och andra droger.”

Kunskap om riskerna med alkohol och andra droger utgör ett viktigt och grundläggande inslag i en bred samhällelig förebyggande strategi.

Elevernas rätt att få tillgång till den kunskap som finns, bl.a. för att kunna ha ett kritiskt förhållningssätt till den information och de budskap om tobak, alkohol, dopning och narkotika som de möter i sin vardag.

En god undervisning om alkohol, narkotika och tobak kan vägleda eleverna att utveckla kunskaper som leder till en högre riskmedvetenhet inom ANT-området.

En relevant och god undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak kan också på sikt bidra till att upprätthålla eller öka stödet för en restriktiv politik på detta område.”

Sidan 13:

”Booster sessions”

”Skaras och Sussmans studie visar också att s.k. Booster sessions är viktiga för den långsiktiga effekten. ”Booster sessions” är korta, återkommande uppföljningar av en undervisningsinsats. Dessa uppföljningar sprids ut över en lång tidsperiod och syftet är att friska upp och hålla liv i de kunskaper, attityder och färdigheter som eleverna utvecklade när de arbeta de med programmet i fråga. ”

Sidan 9.

Vilken kunskap bör eleverna få?

”Skolans undervisning om alkohol och andra droger kan läggas upp på många olika sätt – alltifrån enstaka lektioner i enskilda ämnen till stora, ämnesövergripande och långvariga program. Oavsett hur undervisningen organiseras har alla elever rätt
att få goda och relevanta kunskaper om risker förknippade med bruk av alkohol, narkotika och tobak.”

KAN MAN VERKLIGEN BLI BEROENDE AV LÄKEMEDEL?

KÄLLOR: FASS – förkortning för Farmaceutiska Specialiteter i Sverige, är en sammanställning av läkemedelfakta från läkemedelsindustrin.

KÄLLA: läkemedelsverket hemsida

Narkotiska läkemedel

”Med narkotika menas läkemedel och hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, eller varor som med lätthet kan omvandlats till varor med sådan egenskaper eller effekter. Dessutom ska ämnet antingen finnas upptaget i en internationell överenskommelse som Sverige biträtt eller vara narkotikaförklarat av den svenska regeringen.”

KÄLLA: David Haley – MD FRCPsychs rapport om ”SSRI & Withdrawal/dependence

Övriga källor:

CAN.se – Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning.

Statens Folkhälsoinstitut

Narkotikaindustrins påverkan på samhällen – Walter Kegö & Erik Lejonmarck

Knark en miljökatastrof – Institutet för säkerhet och utvecklingspolitik.

läkemedelsverket.se

Narkotika, dopingmedel och hälsofarliga varor – Svenska narkotika-polisföreningen.

drugsmart.se

trafikverket.se

Narconon föreläsningsmodell

intervjuer med f.d missbrukare

För mer information:

Droginformation.nu

Norra Allégatan 2, 413 01 Göteborg

tel: 031-135707 info@droginformation.nu

Med vänliga hälsningar,

Åsa Graaf